Som jag skrev tidigare sa hade jag oroat mig mycket for att behova lamna Nils pa dagis redan vid 12 manader for som Svensk sa kanns det valdigt tidigt nu for tiden. Jag fick flera ganger kommentarer fran Svenska kompisar att de ALDRIG skulle kunna ha lamnat sitt barn pa dagis sa tidigt. En kommentar som jag ofta grunnade pa och undrade om det gjorde mig till en samre mamma som kunde tanka mig att ga tillbaka redan da. Hur som helst var det faktiskt sa att nar Nils val var 12 manander var jag fullt redo att ga tillbaka 3 dagar till jobbet. Jag onskar att Ben hade haft chansen att fa stanna hemma i atminstonne nagra manader darefter men den mojligheten finns alltsa inte har.
Att leta dagis ar helt upp till foraldrarna sjalva har. Man kan fa en lista pa godkanda dagis och dagmammor fran kommunen men man staller sig inte i nagon ko med dem, utan direkt med daghemmet. Jag var runt och tittade pa nagra dagis i vart omrade men kom hem i tarar varenda gang. Tranga och slitna lokaler och larare som knappt sag aldre ut an 16 ar. Till slut hittade vi en dagmamma som verkade valdigt gullig och jag sa att jag skulle ringa tillbaka for att boka var plats med henne dagen efter. Nar jag ringde tillbaka ojade hon sig och efter ett tag krop det fram att hon av 'misstag' redan gett bort var plats den morgonen. Jag blev riktigt riktigt irriterad pa henne och kande med ens att jag var glad att Nils inte skulle borja dar.
Sa tipsade ett par kompisar om ett dagis som ligger i narheten av Bens kontor och vi akte dit och tittade. Redan innan vi kommit ut darifran hade vi bestamt oss. Vi var kara i hela stallet och all personal. Det kandes helt ratt! Dagiset hade bara funnits i ett halvar och var i helt nya lokaler. Alla leksaker, sangar och allt annat var rent och frasht. Sa vi stallde Nils i ko och han borjade dagen efter sin 1-ars dag. Vi har aldrig angrat att vi lat honom borja pa dagiset for Nils trivs som fisken i vattnet och de verkar trivas med honom dar.
Nagot som oroat mig lite var maten de skulle fa serverad pa dagis i det har landet for rent allmant ar bade skol-och dagismat rena skrapmaten. Det ar pommes frites, pizza och hamburgare och alltid en sot dessert till efterrat. Men maten pa Nils dagis ar faktiskt valdigt fin. De har en kock pa dagiset som lagar allt sa aven om de far efterratt de flesta dagarna sa ar det i alla fall hembakta grejer. Sen ar val inte det sa mycket battre for hans tander men vi kanner att vi inte kan vagra honom efterratt pa dagis da alla de andra barnen far eftersom jag ar radd att det skulle fa motsatt verkan. Det vill saga kanske skulle sotsaker da bli en forbjuden sak som han blev annu mer intresserad av.
Det som ar negativt med barnomsorgen i det har landet ar att den ar sa otroligt dyr! Om man har sitt barn pa dagis full tid sa kostar det ca £650 i manaden (ca 8500 kr). Det har kan man jamfora med att det till och med ar billigare att satta sitt barn pa de finaste privatskolorna i Bristol! Nils farmor tar hand om honom en dag i veckan och sedan gar han pa dagis 3 dagar och for det betalar vi den natta summan £420 i manaden. Helt otroligt! Har man da tva barn i dagisalder sa betalar man dubbelt vilket gor att man antingen far vanta tills forsta barnet borjar skolan (vid 4 ars alder) eller sa stannar man helt enkelt hemma. Om man inte tjanar valdigt bra eller tycker att det ar roligt att jobba for att enbart ha rad med dagiset vill saga. Jag tror att de har skyhoga dagiskostnaderna ar en av anledningarna till att barnen borjar i skolan sa tidigt har. Ingen har rad att ha flera barn pa dagis och eftersom skolan ar gratis sa satter man dem helt enkelt dar tidigare.
Nagot positivt ar dock att grupperna ar mindre an de i sverige. 3 barn per froken upp till en viss alder da det andras till 4 barn per froken. Tills Nils fyllde 2 och borjade den 'stora' gruppen fick vi varje dag en handskriven 'lapp' dar de skrivit ner exakt nar han sovit, vad han lekt med, vad han atit och hur mycket och hur manga blojor de bytt (och vad som fanns i dem). Jatte bra!! Nu gar de istallet igenom det med Ben nar han hamntar Nils vid dagens slut. Fortfarande far Ben en bra overblick av dagen men det gor tyvarr att jag inte har en aning for nar grabbarna val kommit hem fran jobb och dagis sa har Ben glomt halften av det de berattade for honom ;-)
Pa morgonen innan den allra forsta dagisdagen
Vi har fullt fortroende for personalen pa Nils dagis och nagra ganger har till och med hans favoritfroken suttit barnvakt for Nils har hemma.
I dag ar det dock var lediga dag och vi har stora planer. Forsta ska vi aka och halsa pa Sara pa jobbet och ata lunch med henne, Delphine och Peggy och sedan ska vi aka och leta efter vinterskor till Nils och jacka till mig. Men allra forst hoppas jag att vi snart far ett telefonsamtal fran Bens bror for hans flickvan Emily har precis akt in for att gora ett kejsarsnitt. Vi gissar starkt pa annu en Saunders pojke ... jag aterkommer :-)
måndag 8 oktober 2007
Nils Dagis
Posted by Millan at 08:46
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 comments:
Om en vecka så börjar Elliot på dagis. Och jag längtar! Hemmafru-livet är inget för mig! Jag har helt tappat bort mig själv här hemma!
Helt teoretiskt så tycker jag att man skall vara hemma så mycket man kan när barnen är små. Men i praktiken så klarar jag inte av det. Jag blir deppig av att gå hemma för länge!
Elliot kommer att vara 15 månader när han börjar. Egentligen tycker jag att det lite för litet! Men mår barnen bra om inte mamma gör det? Så snart börjar det stora livspusslet (svensk poppisord just nu :-). Det gäller att hitta en balans i tillvaron. Jag vill ju inte att mina barn skall uppfostras av dagispersonal men vill ju även ut och jobba! Spännande utmaning!
Snart arbetande mamma Malin till vilda ungarna Elliot och Tilda
:-) ja livspusslet har jag hort folk saga precis overallt det senaste. Speceillt i tidningen 'Mama' :-). Gott att du kanner sa in for att jobba. Tank om det vore tvartom och du fick panik nar du tankte pa det. Det skulle ju vara mycket varre!! Jag kan ju inte veta vad Nils kommer fa for men av att ga pa dagis fran 12 manaders alder, men hittills har vi bara positiva erfarenheter! Kram!!
Verkligen kul att läsa om hur det är med dagis i England. Shit vad dyrt. Det är till och med dyrare än här i USA där det kostar runt 800-1000 dollar per månad och barn. Här börjar också barnen i skolan då de är 4 år fast de går inte hela dagar utan halvdagar. Det finns ju inte något fritids efter skolan så då gäller det att vara hemma eller ha en nanny iallfall. Mer hela skoldagar blir det först när de fyllt 5 här. Jag tycker faktiskt att det råder lite av en hysteri av att barnen ska vara för unga för att börja på dagis då det är i 1 års åldern. Tycker inte alls att det är för ungt. Om jag får barn vet jag att jag max kommer att kunna vara hemma ett halvår. Det verkar som att det går bra att sätta barn på dagis så tidigt också eller tidigare så det där att barn ska behöva vara minst 1.5 år för att börja på dagis tycker jag är en överdrift. Sådant funkar inte här i USA då får man bli hemma-mamma eller välja att inte skaffa barn alls. Att vara hemma-mamma på heltid skulle jag nog inte vilja och det skulle vi nog inte heller ha råd med.
Söta bilder på lilla Nils.
Desiree - Men visst ar det ju sa att alla familjer maste fa valja sjalva vad som kanns bast for dem. Faktum ar ju att det inte ar alla som tycker att det ar sa jatte roligt att ga hemma pa heltid i flera ar och sa maste man ju fa kanna! Jag kan visserligen tycka att det kanns valdigt tidigt att lamna sina barn pa dagis vid 6 veckor som vissa gor har, mest eftersom varken mamman eller barnet brukar ha vant sig vid det nya livet da och det verkar hemskt att behova lamna bort sin bebis sa tidigt. Dessutom har ju inte ett sa litet barn behov av nagon stimulans utanfor foraldrarna. Men ibland finns det kanske inget val.
Det viktigaste ar helt klart att man sjalv vet vad man vill och kor pa det!
Ja sex veckor tycker jag också är för tidigt men sex månader tycker jag är ok personligen. Men det viktigaste är precis det du säger att man själv vet man vill och kör på det. Det finns inget som är rätt eller fel och man ska inte behöva få dåligt samvete ovasett om man går tillbaka till jobbet efter några månader eller stannar hemma i fler år.
Intressant höra hur det funkar i England, verkligen bra tema-inlägg du kört på sistone.
Jag håller med dig och kommentarerna, man måste hitta en egen grej och variant som funkar för just en själv, pappan och ens egen familj. När jag var yngre hade jag nog mer förutfattade meningar hur man "skulle" göra, men ju äldre jag blivit desto klokare (haha) har jag blivit och insett att det finns inga standardlösningar och ärligt talat vet jag inte alls riktigt själv hur jag skulle vilja göra (och vad jag har möjlighet till, ekonomiskt och på andra sätt). Det får man se den dagen det blir aktuellt.
Alla måste göra på det sätt man vill, kan och har såväl ekonomiska som personliga möjligheter till. Det är ju så mycket som spelar in i ens beslut. Det finns verkligen inget rätt eller fel att göra.
Annars så tycker jag att om det är nån som har åsikter hur man ska och inte ska göra och kan lägga värderingar i det, så är det andra mammor. Man tycker ju annars att just mammor borde ha en annan förståelse för olika val men just mammor kan vara otroligt dömande ibland tycker jag...
Anne - Du har verkligen ratt i man faktiskt inte vet hur man vill ha det forran man ar i den situationen. Man kan ju tro att man vet, men det gor man nog inte. Jag trodde tex att jag skulle vilja vara hemma pa heltid mycket langre och att anda anledningen tilla tt jag skulle ga tillbaka vid 12 manander var ekonomin, men sa var det faktiskt inte. Nar vi val var dar sa var jag verkligen redo att ga tillbaka till jobbet och jag hade faktiskt inte viljat stanna hemma langre. Det ska bli intressant att se hur det kanns om vi far fler barn...
Precis som Desiree ocksa skriver sa ar det verkligen sa att alla maste fa gora det som kanns bast for just den familjen. Men tyvarr ar det lite sa att man blir lite 'domd' utifran de beslut man tar och det finns alltid nagon som garna vill beratta for dig vad de tycker att du gor for fel..
Skicka en kommentar