Idag har vi heta diskussioner har pa kontoret om inget mindre an nagot som hant i Sverige den senaste veckan. Kika pa har for artikeln i Aftonbladet. Kortfattat verkar det som om en foralder har JO anmalt sin sons skola eftersom denna inte accepterade att sonen delade ut inbjudningarna till sitt barnkalas pa skolan om inte alla barnen i klassen bjods.
Denna nyhet blev stor i England dar mentaliteten i stort ar att man ar livradd for alla regler som eventuellt styr hur du far leva ditt liv. Manga har ar valdigt radda for att deras land ska bli en sa kallad 'nanny state' dar staten har for mycket inverkan och de individuella valen tas bort. Detta ar nog en av anledningarna till att personnummer och ID kort aldrig har slagit igenom har (=fullstandig rora rent administrativt bara man vill gora nagot sa enkelt som att bli medlem i en videoaffar). Sverige ar da ett av de land som alltid tas upp som exempel nar den har formen av saker tas upp i nyheten och jag kanner att vi da ses som ett 'skrackexempel' av vad som kan handa om staten har for mycket inflytande. Reaktionen pa nyheten om barnkalaset ar att folket har ar upprorda over att man nu inte ska fa bjuda vem man vill pa sitt kalas utan att det ska finnas regler for precis allt. Kanslan jag fick nar jag lyssnade pa ett debattprogram pa radion i gar var att man tycker att det ar lite 'typiskt ett land som sverige' att en sadan har sak hander.
Jag har alltid haft kanslan av att barn inte far vara barn i England lika lange. De borjar skolan tidigt och far da mer ansvar pa sina axlar i en mycket tidigare alder an svenska barn som gar pa dagis. Barn i england behandlas ofta som 'sma vuxna' och i mitt tycke ar det fel.
De flesta pa mitt kontor tyckte att skolans regel att man maste bjuda alla pa kalaset om man tar med inbjudningarna till skolan ar urlojlig for sa ser inte livet ut och det ar lika bra att barnen vanjer sig vid att man inte kan bli bjuden till allt.
Min uppfattning ar helt olik den. Jag tycker att det ar synd att det ska behovas regler for saker som borde vara helt sjalvklara for alla foraldrar. Inte sjutton ar det ok att ta med inbjudningar till ett kalas och utesluta 2 av klasskompisarna? Barnet har val en klasslista och foraldrarna kunde ha delat ut inbjudningarna efter skolan istallet? Kunde inte foraldrna ha tankt sa langt att det sjalvklart ar upprorande for 8-ariga barn om alla i klassen, utom just de, blir bjuda pa fest? Jag som ar 31 ar gammal skulle bli ledsen om en av mina kollegor kom in till kontoret och delade ut inbjudningar till alla utan mig! Anledningen till att just de har tva barnen inte blev bjudna var tydligen att den ena eleven mobbat fodelsedagsbarnet och det andra inte sjalv bjudit in till kalas da h*n fyllde ar. Jag sager inte att man maste bjuda alla pa festen. Sjalvklart ska man sjalv bestamma vem som kommer. Men jag tycker att det ar HELT ratt att skolan har bestammelser som sager att inbjudningarna inte ska delas ut pa skolans omrade om inte alla blir bjudna.
Den har tiden pa aret blir det manga barnkalas for oss eftersom alla de barn vi larde kanna i och med att Nils foddes ocksa fyller ar inom nagra manader pa aret. Jatte skoj med barnkalas tycker vi men visst ar det klurigt att bestamma vem som ska fa komma?! Forra aret blev Nils bjuden pa 2-ars kalas av en dagiskompis som jag aldrig ens hade hort namnet pa. Nar jag pratade med en kompis som har sitt barn i samma grupp och fragade vad de skulle kopa i present krop det fram att deras son och en till pojke i gruppen inte blivit bjudna men att de andra 7 alla skulle fa komma. Jag stallde mig valdigt fragade till hur man bestammer vilka ur en grupp pa nio tvaringar som ska bjudas till kalaset och fragade en av froknarna pa dagis. Hon forklarade att mamman fragat personalen vilka i gruppen som hennes son lekte bast ihop med och det var de som bjods. I det har fallet behover man ju knappast oroa sig for att barnen skulle bli ledsna eftersom de var for sma for att forsta men faktum ar att min kompis blev ledsen eftersom hon undrade vad som var fel med hennes son?! Jag tycker att det ar sa onodigt att redan i en sa ung alder borja dela pa barnen och vem som far o inte far komma pa kalas. Jag kan allvarligt talat saga att nar Nils var tva ar sa lekte han valdigt bra med 'James' ena veckan men nasta vecka var det 'Adam' som gallde.
I ar ska vi ha lite kalas for Nils pa hans fodelsedag men vi kommer enbart bjuda familj och vanner och bryr oss inte om att bjuda nagon alls fran dagis. Jag tror inte att de ar gamla nog att ens bry sig om vem som kommer pa deras kalas och jag bjuder hellre ingen alls an borjar forsoka klura ut vem som ar manadens favorit pa dagis att bjuda.
Jag har last folks kommentarer pa bloggar och dyligt om det har och det ar lite oroande att sa manga verkar tycka att det ar upprorande att man ska behova bjuda in en mobbare till sitt egna kalas. Det verkar som om man har missat en del om man skriver sa. Sjalvklart finns det ju inga regler som dikterar vilka som ska bjudas nar man har barnkalas utan regeln handlar om att man, om man nodvandigtvis kanner sig tvungen att dela ut inbjudningarna i skolan, ocksa maste bjuda alla i klassen. Jag tycker det borde vara en sjalvklarhet!
fredag 4 juli 2008
Barnkalas
Posted by Millan at 13:26
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 comments:
håller med dig helt och fullt, reglerna borde inte behövas det borde vara självklart. Har erfarenheter från den yngste sonens utanförskap i sin klass, det har vart hemskt. Men jag skyller på FÖRÄLDRARNA, de måste väl tala om för barnen hur man uppför sig och att det aldrig är ok att lämna någon utanför.
Håller helt klart med dig.Usch för att tänka på att ens barn inte skulle bli bjudna men alla andra blir det.Eller precis som du säger,att man själv inte skulle bli bjuden om kontoret man jobbar på skulle bjuda alla förutom en själv.
Jag tycker jättedebatten som blivit av detta är lite fånig. Det är väl helt enkelt bara att skicka inbjudningarna på posten istället, om man inte kan/vill bjuda alla i gruppen/klassen? Det behöver väl inte vara svårare än så...?
För egen del tycker inte jag att det är tvunget att ha ett kalas där man bjuder hela dagisgruppen tex. Theo ska ha ett litet barnkalas för första gången i år (det vanliga släktkalaset som vi haft även de andra åren tar vi inte på samma dag), men då bjuder vi kompisar som vi brukar träffa privat och som Theo gillar att leka med. 6 barn blir alldeles lagom. Tycker inte det finns anledning att ha kalas för dagisgruppen, åtminstone inte nu.
Kram kram
Fritt ur hjartat - jag kan bara tanka mig hur jag skulle kanna det om Nils blev utanfor i sin klass och forstar att det maste ha varit jatte jobbigt for er och er son! Om skolan tar stallning till att bjudningar inte far ges ut pa skolan sa far val foraldrarna acceptera det och skicka ut per post, email eller telefon istallet! Svarare an sa ar det ju inte!
Cecilia - utanforskap ar ju en jatte hemsk kansla sa om skolorna kan vara med och forsoka dra ner pa den 'uppenbara' utanforskapen som bildas om man delar ut inbjudningar till en hel skolklass men dar tva inte bjuds, sa tycker jag att det ar bra!!
Pernilla - jag haller faktiskt med dig och tyckte att det kandes lite hemskt att den storsta nyhet som tagit sig fran sverige till england det senaste handlar om ett barnkalas!! Daremot tycker jag det ar lite konstigt att sa manga verkar ha missuppfattat det hela. Dvs, det handlar ju inte om att man maste bjuda in alla fran ett dagis eller skola pa kalaset, utan enbart om att inbjudningarna i sa fall inte ska delas ut pa skolan - och just det tycker jag ar vettigt!
Jag haller helt med dig om att man inte ska behova bjuda in alla i en grupp, men jag tycker aven att utdelningen av inbjudningarna i sa fall inte har nagot att gora pa skolan/dagiset. Ar inte hela gruppen involverad sa far det ju skotas privat!
Det kommer sakert bli bra mycket mer komplicerat nar vara pojkar ar storre och far lite mer 'nara kompisar' etc om vilka som ska bjudas pa kalas. Eller da de sjalva vill vara med och bestamma... men jag tanker absolut inte dela ut nagra inbjudningar pa Nils framtida skola!!
Jag läste också en massa kommentarer om den där artikeln i Aftonbladet.
Och helt klart så missade många att det handlade om att man inte ska dela ut inbjudningar som inte innefattar alla i klassen och inte att man måste bjuda in mobbare på kalas.
Jag undrar hur sånt med kalas och dylikt kommer att bli i framtiden för lillen men jag hoppas att det inte behöver komma till JO anmälningar i a f.
Kram!
Jag håller helt med dig!! Du skriver det så bra- själva frågan det handlar om borde stå i fokus som i ditt inlägg, istället för den diskussion som förs om "måste man bjuda alla till kalaset". Ha en underbar helg!!
Kram/Katarina
Oj hade ingen aning om detta förrän nu då jag läste det på din blogg! Jag måste säga att jag är kluven till allt detta. Rent spontant tycker jag att detta känns som en väldigt förstorad sak, lite typiskt Aftonbladet kanske?? Att JO-anmäla skolan känns bara för mycket.
Men sedan sällar jag mig nog ändå till dem som tycker att det är lite konstigt att skolan faktiskt ska ha regler om hur samt vilka man ska bjuda på barnkalas.
Självklart tycker jag (som du) att det låter väldigt konstigt och rent ut sagt väldigt "oartigt" och fel att bjuda alla utom två stycken. Och självklart särskilt pga av att de delade ut inbjudningskorten på skoltid. Fel - JA! Men för den skull kan jag inte tycka att det känns rätt att skolan kan "konfiskera" inbjudningskorten. På sätt och vis blir detta lika, eller kanske ännu mer, "utpekande" men då för pojken som bjöd in till kalaset. Jag tycker att en ansvarstagande lärare borde kontaktat denna pojkens föräldrar och pratat med dem om detta. Framfört skolans önskningar om att man inte ska ge inbjudningskorten under skoltid.
Men personligen är jag nog emot att någon ska "tala om och bestämma" vilka man ska få bjuda/inte bjuda på ett barnkalas.
Självklart hoppas man att de flesta har tillräckligt mycket känsla för att inte utesluta någon/några på ett utstuderat vis, men i ärlighetens namn så kan det ju faktiskt finnas flera skäl till att man inte bjuder vissa barn. Och nu menar jag inte detta att man inte bjuder de som ens barn inte leker så mycket mer eller så. MEN jag vet faktiskt fall där barn i lågstadieåldern är t ex "livrädda" för andra barn i sin klass pga av vad vi just skulle kalla mobbing. I dessa fall tycker jag det vore respektlöst att tvinga sitt barn att bjuda in detta barn till sitt kalas. Man ska givetvis försöka lösa hela situationen på ett bra och långsiktigt vis. Genom att prata med både sitt eget barn och det barn som mobbar. Med det mobbande barnets föräldrar och med lärare och andra barn i klassen. MEN att tvinga sitt barn att bjuda in någon som det kanske är otroligt rädd för tycker jag INTE är skolans rätt att avgöra faktiskt!!!
Däremot kan man ju ha regler som säger att man inte får ge ut inbjudningar på skoltid eller på skolans område, utan att allt sådant som är "privat" får skötas på privat tid. På sätt och vis känns detta mest naturligt. Jag minns inte att jag eller mina klasskompisar delade ut inbjudningar till barnkalas under skoltid faktiskt?? Tror att man lade dessa i brevlådan hos sina kom kompisar. Eller bara ringde. Och jag minns att jag ofta bjöd alla tjejer men bara vissa av killarna i klassen eftersom jag tycke att många av de oinbjudna killarna var så stökiga och jobbiga och bråkiga, och jag ville inte alls ha dem på kalaset. Haha, så något år var det nog bara en eller två av killarna i klassen som blev bjudna. ;-) Rätt eller fel, jag vet inte, men jag är glad att mina föräldrar lät mig att "inte bjuda" de jag inte ville ha på mitt kalas.
Sedan måste man självklart som förälder ha en ansvarsfull känsla för detta också. Jag skulle t ex aldrig tillåta mitt barn att inte bjuda vissa barn om jag misstänkte att ddet fanns ngn form av "mobbing" från mitt barns sida. Som att "jag vill inte bjuda X för hon/han är så tråkig eller så". Men om det handlade om att X verkligen varit den som hotat, slagit, retat eller på annat vis varit på mitt barn så skulle det vara en självklarhet att inte bjuda detta barn.
Men detta är annars en rätt intressant frågeställning ändå tycker jag. Detta om vilka man ska bjuda, om det är rätt att inte bjuda alla och på vilka grunder. Detta gäller ju egentligen i ännu högre grad när man blir äldre. Jag vet att jag tex gjorde en typisk så¨dan "såhär-får-man-inte-göra" inbjudning när jag disputerade. Jag bjöd alla på mitt våningsplan utom 3 personer. Detta bidrog säkerligen till "snack" bakom min rygg, det gissar jag iallafall. Men jag tyckte (och tycker än) att detta ur min synvinkel var helt i sin ordning. Detta trots att dessa personer absolut aldrig gjort mig ngt illa eller mobbat mig eller så. Inte alls. nej orsaken var endast den att jag under mina ca 5 år inte hade pratat mer än kanske 2 meningar med var och en av dessa personer. Och när jag då t o m hade många vänner (privat) som jag pga av platsbrist (och även en kostnadsfråga) inte kunde bjuda så kändes det helt naturligt för mig att faktiskt inte bjuda dessa 3 personer som jag knappt pratat med under mina år där. Men visst kan jag tänka mig att detta såg extremt illa ut i vissas ögon. Och i en ideal värld hade jag naturligtvis bjudit dem plus alla andra jag ville bjuda och haft festen i en mycket större lokal. Men eftersom jag hade begränsade tillgångar hade jag helt enkelt inte råd att bjuda in alla jag ens ville till att börja med. Istället för ca 200 pers så fick jag begränsa mig till ca 80.
Men som sagt, verkligheten är ibland inte så som man skulle vilja, och jag ångrar inte att jag valde att göra så som jag gjorde då.
Fast visst är detta en klassisk fråga, t ex på bröllop. Jag har hört det otaliga gånger om vad som är vett och etikett vad gäller just inbjudningar.
Självklart är det skillnad på barnkalas och bröllop (tycker jag iallafall trots att barnkalasen verkar bli mer o mer pretentiösa nu de också...) men som sagt det är en rätt intressant fråga rent generellt tycker jag. Eftersom detta är ngt de flesta av oss kommer att få tampas med upprepade gånger i livet.
Sorry för min låååånga kommentar!!!
Men jag tyckte det var ett väldigt intressant inlägg Millan! :-) Så ta det som en kpmplimang...! :-D
Kram!
Pst..Jag har en utmaning till dig på min blogg..
Jess - ja det blir helt klart lurigare sedan nar barnen ar storre och har mer att saga till om nar det galler vilka de vill bjuda pa sina kalas. Just nu kanns det valdigt latt att helt enkelt bara bestamma sig for att inte bjjuda nagon fran dagis!
Aha en utmaning! Jag ska genast kika :-)!
Katarina - jag forsokte klura ut hur det var i var klass?! Tog vi med oss inbjudningar till skolan?! Jag tanker hur som helst inte acceptera i framtiden att NIls tar med inbjudningar till skolan om vi inte bjuder alla barnen! kram
Saltis - ja visst har det blivit forstorat. jag trodde knappt mina oron nar de debatterade det har pa radion och tvn har!! Kul nyhet att komma fran sverige liksom... som om det inte hander nagot viktigare dar. Men lite intressant trots allt. Och mest intressant ar nastan debatten som forts efterrat!
I det har fallet hade ju skolan i fraga regler som sa att man inte far ta med inbjudningarna dit om in te alla barnen bjods in. Vilket jag tycker ar en bra regel - da vet alla vad som galler. Och det var val darfor lararen reagerade och konfiskerade korten.
Sjalvklart ska man inte bjuda in en mobbare till sitt kalas!!! Men egentligen ar det ju inte det det handlar om har, utan att barnet i fraga tog med inbjudningarna till skolan - vilket var emot deras regler. Jag ar helt for att man sjalvklart ska fa bjuda precis vem man vill till sitt kalas! Men jag tycker samtidigt att regeln om att man maste bjuda alla om man ska dela ut korten i skolan ar jatte bra.
Trevlig helg!! Kram
Oj, vad intressant! Jag läste ditt inlägg först nu, har helt missat den här "stormen" också och inte sett artikeln i Aftonbladet eller hört om det här.
Intressant som sagt. Oavsett vad man personligen tycker så är det här i alla fall en typisk grej som i nyheterna utomlands presenteras som ett "skräckexempel" (precis som du också skrev). Jag kommer ihåg i fjol (tror jag) då det i nyheterna här berättades om hur hemskt det var i Sverige där ett par föräldrar som velat döpa sitt barn till Metallica inte fått tillstånd av den svenska staten att ge det namnet. Som sagt, både England och USA är nog rätt lika när det gäller skräcken för att staten ska få för mycket inflytande över individens egna val.
Det som slår mig då jag läser ditt inlägg och börjar tänka igenom det här, det är att jag flera gånger här fått höra av mammor att "jag gillar inte barn XXX, så jag föredrar min son inte umgås med XXX. XXXX är alltför vild och stökig, och det inflytande vill jag inte min son ska påverkas av".
Kalaset jag var på i fredags var en sån grej, mamman berättade tidigare att hon inte bjudit några mammor/barn hon umgås med ibland pga vissa av de barnen gillar förvisso hennes son men hon tycker personligen de är alltför vilda och busiga. De ungarna, menade mamman, hade gjort så att hela deras kalas blivit ett enda kaos för de vilda barnen gör de ovilda barnen smittas av det vilda beteendet och blir så energiska.
Det här är ju mindre barn det handlar om, så det är nog inget barn som blir ledset direkt utan snarare ev. mammor som blir sårade och undrar varför deras barn inte är omtyckta av de andras föräldrar.
Känsliga grejer i alla fall.
Anne - Ja jag tycker ocksa att det verkar som om England och USA ar valdigt lika nar det galler den dar radslan att staten ska ha for mycket inflytande pa individens val och mojligheter och Sverige namns nastan alltid i sammanhanget!!!
Det ar sa konstigt det du skriver om just stokiga barn som mammorna inte vill bjuda for att kalaset blir for stojigt. For i helgen hade vi kompisar har och diskuterade da hur de ska bjuda pa sin sons 3-ars dag och eftersom V ar larare sa berattade hon att det hant att foraldrar till sk 'stokiga' barn under klassmotena har batt foraldrarna att bjuda deras barn pa kalaset eftersom det ar precis det den sortens barn behover. Dvs att vara inkluderad. Vi pratade om hur hemskt det maste kannas att som foralder vara medveten om att ditt barn ar stokigt och behova 'be' de andra foraldrarna att bjuda med dem.. usch.
Jag håller helt med dig!
Vad bra sagt, det där du berättade om att "den sortens barn" (usch, låter hemskt säga så och sätta den etiketten på "stökiga" barn) är precis vad de behöver. Som du säger, att få vara inkluderade.
Jag skulle bli jätteledsen om mitt barn ratades pga han ansågs busig, vild och stökig. Det är ju skillnad på att vara ouppfostrad, respektlös osv. Det kan jag förstå andra kan ha åsikter om och inte tycka om.
Men att vara busig och stökig är ju inte detsamma som att vara ouppfostrad. Det låter flummigt nu, men jag tror du förstår vad jag menar.
Alla är bara så olika, vissa har mer spring i benen och är kanske mer aktiva, högljudda och "stökiga".
Usch, vad ledsen jag blir bara att tänka på en sån sak.
Skicka en kommentar