Skoltankar

Maste borja det har inlagget med att skicka en stor grattishalsning till Saltis med make som halsade sin lill-skrutta valkommen i gar. Sa skont att hora att allt gatt bra!

Sa till nagot helt annat. Min egna lilla bebis (Nils menar jag da - inte Bonan) ska borja skolan nasta ar i September. Det innebar att vi redan nu maste borja kika pa vilka skolor vi ska ansoka till och det ar nagot jag fasar lite infor. Bade lite for att min lille plutt fortfarande kanns sa himla liten och aven om det ar 15 manader kvar tills han borjar skolan sa vet jag hur fort tiden gar och innan vi hinner blinka star han val dar i sin skoluniform och vinkar hej da. Hjalp! Men aven lite for att just det har med skolsystemet ar en av sakerna som verkligen skiljer England och Sverige at!

I england funkar det som sa att man borjar skolan i September efter att man har fyllt fyra ar. Nils som fyller i Augusti kan alltsa jamforas med ett decemberbarn i Sverige och kommer att borja redan nar han ar fyra ar och tre veckor. Hade han daremot fyllt ar i September sa hade han inte borjat forran September aret darpa. Jag tycker att det kanns valdigt tidigt att slappa ivag honom till skolan vid fyra ars alder men jag har med aren forstatt att de forsta aren i skolan har ar mer som dagis i Sverige. Det vill saga de lar sig genom att leka och exprimentera och inte sa mycket genom att ploja igenom skolbocker.

Den stora fragan nu da ar vilken skola vi ska ansoka till. Ben och jag har fort 'livliga' diskussioner om huruvida vi ska satta honom i kommunal eller privat skola. Ben vill helst skicka honom till privatskolan runt hornet fran vart hus eftersom han sjalv gick dar och stortrivdes. Men jag forstar inte var vi ska fa pengarna ifran att gora det. Det skulle kosta oss ca 6000 kr i manaden (plus fritidskostnad, plus skoluniform, plus skolresor, plus skolmat etc etc) att lata honom ga privat medans de kommunala skolorna ar gratis (fast man far ju fortfarande rakna med alla extrakostnader namnda ovan). Visserligen betalar vi ca 6000 kr i manaden for de ynka dagar Nils gar pa dagis men nu kommer vi ju ha tva barn som ar i dagis och skolaldern och jag vet att det skulle bli oerhort tufft och innebara att vi aldrig skulle ha en krona (eller pund da) over.

Sa om vi nu raknar med att ansoka till de kommunala skolorna i omradet sa finns det manga att valja mellan men de ar inte alla speciellt lockande alternativ. Man ansoker direkt till kommunen och far da valja tre alternativ och sedan hoppas pa att man far plats pa en av dem och inte helt enkelt bara blir placerad nagonstans.

Jag tror att vi hittat tre ok skolor i omradet och framst en av dem verkar valdigt valdigt bra! Men det stora problemet ar att det inte bara ar vi som tycker att skolan verkar bra for varje ar soker ca 120 personer till de 60 platser som finns. Vi bor nagon kilometer fran skolan vilket nog innebar att vi bor for langt bort for att kunna vara sakra pa en plats tyvarr. Den ligger dock pa topp pa var 'onskelista' sa jag tanker inte ge upp hoppet.

Sedan finns det tva skolor till som bada verkar ok men som bada ocksa har negativa sidor. Den ena skolan ligger fint i en av parkerna i narheten av dar vi bor men vi kanner ingen annan som ska soka dit och jag vet egentligen inte sa mycket om skolan forrutom att den styrs av Church av England, vilket gor att jag oroar mig lite for att den ar lite mer 'strikt' an de andra skolorna. Hemsidan ger ett 'dystrare' intryck an de andra. Men jag lockas av det faktum att den ligger sa fint och att barnen alltid verkar spendera sa mycket tid utomhus.

Den sista skolan vi funderar pa att ansoka till ligger bara nagra hundra meter ifran Bens foraldrars hus och vi har hort mycket bra om den. Det enda negativa for oss ar att den ligger ca 5 km i fel riktning och kommer innebara en himla massa mer korande och fixande till och fran skolan. Fem kilometer later inte mycket i Svenska termer men i det har landet med konstant trafikkaos skulle det innebara atminstonne en extra halvtimmes korande per dag skulle jag tro. Dock tycker jag om det faktum att den ligger sa nara Bens foraldrar sa skulle det vara nagot problem sa finns de alltid till hands och kan hjalpa till med hamtning och liknande. Dessutom har skolan stora falt runt sig dar barnen spelar fotboll och leker och det ar man inte bortskamd med sa har i stan.

Vad gora? Allt verkade sa mycket enklare nar vi var sma. Det var liksom helt sjalvklart att man skulle ga i skolan som lag narmast hemmet. Bodde man i Surte sa gick man helt enkelt i Surteskolan. Latt som en platt! Fast jag vet i och for sig inte om det funkar sa i Sverige nu for tiden heller? Och speciellt inte om man bor i stan som oss? Soker man sjalv till de skolorna man vill att ens barn ska ga i i Sverige eller far man helt enkelt en kallelse till den lokala skolan?

Nu nar jag skrivit det har inlagget som kanske ar urtrist for er att lasa har jag insett att det nog far bli den forsta skolan i forstahand, skolan vid Bens foraldrar i andrahand och skolan i parken i sistahand. Fast jag kanske borde diskutera med Ben ocksa ;-). Jag kommer sakert skriva en hel del mer om det har de narmaste 15 manaderna. De har besluten kanns plotsligen sa otroligt vuxna och jag kanner mig lite villradig... Speciellt som jag pratade med en mamma till en av Nils kompisar haromdagen och hon sa att hon redan varit och besoka alla skolor de ar intresserade av och vet precis hur de ska soka. Varfor ar inte vi sa organiserade? Samma mamma var i och for sig o besokte alla dagisen i omradet nar hon var ca 12 veckor gravid sa jag ar inte sa forvanad ;-).