... eller inte alls faktiskt! En mindre trevlig sak som intraffade nar vi var i Sverige var ett litet julkort som damp ner pa hallmattan en dag den sista veckan vi var hemma. Det hela intraffade pa trettondagsafton och min tanke nar jag sag kortet var forst att det var lite underligt att vi dels fatt ett julkort tva veckor efter julafton och dels att det var skumt att vi fatt post pa en afton sa dar.
Naja, jag oppnade kortet och fick varldens chock for dar stod med stora bokstaver:
'DUNKAR DU HUVUDET I VAGGEN,
ELLER VAD FAN HALLER DU PA MED?
GRANNARNA UNDRAR'
Min forsta reaktion var att det hela maste vara ett skamt. Visst hors det nar vi ar fyra stycken i lagenheten, men med tanke pa hur sallan vi ar i sverige, och hur lite tid vi faktiskt spenderar i lagenheten nar vi ar dar, sa kan vi ju knappast stora nagon sa mycket att de kanner sig tvungna att skicka ett sadant trakigt kort. Forst blev jag lite ledsen faktiskt men efter ungefar fem minuter var jag riktigt forbannad. Vem sjutton skriver ett kort till sin granne pa ett sa otrevligt satt? Vi kanner ju de flesta i huset och alla har varit hur trevliga som helst innan. Sagt och gjort, jag gissade att det maste vara tanten under som klagat sa jag traskade dit och ringde pa dorren. Men nej da.... hon hade inte skrivit kortet och tyckte inte alls att vi storde henne. Daremot kande hon igen handstilen och kunde darfor beratta att det var grannen brevid oss som gjort sin 'rost' hord.
Grannen brevid har vi ju pratat massor med sa jag blev verkligen forvanad men gick dit i alla fall. Joda, sa var det. Grannen V var riktigt arg pa oss for att vi for ett sadant vasen nar vi ar hemma och de hade minsann pratat sig samman i huset om det hela och kande att det var dags att klaga. Han hade aven pratat med ordforanden i styrelsen som rakade bo under honom och aven han holl med om att det var for hogljutt. Det kom fram att det framst hors nar Nils leker (som de flesta i hans alder sa sitter han ju inte still och leker utan springer over golvet sa det ar det som horts tror vi) och aven ett dunkande ljud. Eftersom jag var allt for stalld for att tanka klart sa bad jag mest om ursakt men under resten av dagen gick jag och grunnade pa det har och blev mer och mer forvirrad och forbannad. Vad ar det for manniskor som ar sa fega att de kastar in ett taskigt skrivet julkort istallet for att prata med sina grannar?
Eftesom jag tyckte att det var jatte pinsamt att vi uppenbarligen stort alla i huset sa bestamde ag mig for att ga runt till de andra i huset och dels be om ursakt men aven forsoka fa klarhet i varfor de inte kommit och pratat med oss tidigare.
Grannarna jag pratade med, inklusive ordforanden, sag mest ut som om de tyckte hela situationen var otroligt pinsam och alla sa att de visste att grannen V hade retat sig forr pa att han kunde hora nar vi var hemma, men ingen av de andra erkannde att de tyckte att vi var for hogljudda utan sa att de inte tyckte jag skulle ta det sa allvarligt. Alla papekade att eftersom alla andra i huset ar aldre och ensamstaende sa ar det ju ett ovanligt tyst hus i vanliga fall och sjalvklart blir det da skillnad nar vi kommer och bor fyra personer, inklusive tva sma barn, i en liten etta. Men ingen verkade tycka att det var nagot konstigt med det eller tyckte att det var nagot att klaga over.
Jag vet inte om det ar sa att de inte kunde med att saga vad de egentligen tyckte till mig men eftersom jag inte alls tyckte det var kul att ha fatt ett sadant klagomal gick jag aterigen tillbaks till grannen brevid och berattade vad alla andra sagt och sa till honom att i framtiden sa tycker jag att han ska ringa pa och be oss halla ljudet nere om han tycker det blir for hogljutt. Dels for att det ar lite trevligare an att fa sura julkort i brevladan och dels for att vi ska kunna lokalisera vad det ar for dunkande ljud han hor for det enda sadant ljud vi har kunnat klura ut ar var besticklada i koket som later lite nar man stanger den. Da plotsligen andrar han sig helt och ber om ursakt for julkortet. Han hade varit lite sur den dagen eftersom han har ont i en hoft och forsokte sova middag nar han kunde hora Nils rumstera i var lagenhet och sedan fortsatte han med att beratta ett antal roliga anekdoter fran andra grannar som bott i huset. Snacka om helomvandning..... J
a sa kan det vara och det var ju skont att ha pratat med grannarna och slippa oroa sig varje gang barnen later lite. For det lar de ju gora hur vi an gor. Lite formatet kanns det hela dock med tanke pa att lagenheten star helt tom ca 48 veckor om aret.
Som rak motsatts ar grannarna vi har i England toppen! Var bil gick sonder precis nar vi kommit tillbaks fran sverige. Kammremmen brast nar Ben var pa vag hem fran jobbet och eftersom den forstorde motorn sa fick bilen bargas till en mekaniker och dar var den en hel vecka innan vi kunde hamta hem den igen - manga kronor (eller pund) fattigare. Eftersom Ben jobbar pa andra sidan av Bristol skulle det ha tagit honom evigheter att ta sig till jobbet med buss men nar grannen mitt over fick hora vad som hant erbjod han genast oss att lana deras andrabil tills var blivit lagad. Hur gulligt ar inte det?!
Jag tycker att det ar valdigt viktigt att man trivs med de som bor omkring en. I alla fall i det har landet dar husen star sa tatt att man kan hora nar grannen nyser (jo faktiskt) och man nastan sitter i knat pa varandra nar man ar ute i tradgarden och solar ;-).
onsdag 28 januari 2009
Goda Grannar
Posted by Millan at 21:36
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 comments:
Usch vad trist Millan. Jag hade nog som du också först trott att det hela måste vara ett skämt. Jag hoppas innerligt att den där grannen faktiskt tyckte att det var ´pinsamt då du konfronterade honom. Alltså ni är ju inte hemma så ofta eller under längre perioder och dessutom måste man ju faktiskt tåla vanliga vardagsljud som då barn leker. Jag tycker inte att du ska känna skuld eller skam. Skit i den här grannen. Knäppisar finns det överallt. Det är ju inte ditt fel om nu grannen tycker att huset är för lyhört. Äsch trams! Bra att ni har jättegulliga granna hemma i England. Men som sagt ryck på axlarna och ta inte åt dig. Detta är ju en av de trista baksidorna med svenskar. Dessa ilskna små lappar som skickas eller sätts upp i tvättstugan mm. Inte kul alls. Det är ju faktiskt bättre att direk prata med personen för att klara ut saker på bästa sätt istället för att skicka eller sätta upp små arga lappar.
Nä fy sicket folk det finns.Fy så tråkigt och dålig stil.Usch för sådant folk.Tur att grannarna i England är betydligt bättre.Vad gulligt att låna ut bilen till er!
Näe jag blir skitförbannad när jag hör eller ser sådant där!!!1 För det första att inte kunna komma i egen hög person och säga till. vad f-n är DET för sätt!!!??!!! För det andra, OM man nu istället väljer det skrivna ordet framför det sagda så kan man ju ändå SKRIVA UNDER med SITT EGET NAMN istället för att göra det på ett sådär fegt "anonymt" vis!!!!!!
Om man nu råkar vara så arg och känner sig så störd så bord det räcka till för att man ska kunna stå för sina känslor. Att då istället fega ur och skriva anonyma otrevliga brev tycker jag är såååå fegt och sååååå fel att jag blir rosenrasande!!!
Hm, jag är en väldigt lugn och tålmodig person oftast, men just sådana här saker gillar jag inte och de kan få mig skitsur.
Tycler det var helt rätt gjort av dig att verkligen gå runt till alla grannarna i hsuet och fråga personeligen. För OM de nu var så störda av era ljud så är det ju underligt att de inte vill "göra ngt kreativt åt det hela" dvs få er att inse vilka ljud som faktiskt kan vara störande. Och det kan man ju abra ifall man för en dialog.
Jaja, förövrigt tycker jaga tt om man nu bor i ett flerfamiljshus så får man faktiskt ha liiiite överseende med just ljud från grannarna! Det hrö liksom till. Om man inte klarar det ska man kanske fundera över att köpa ett eget hus????????? Eller hyra ett??
Jag tycker att DEt i lika hög grad handlar om hänsyn, alltså att INTE klaga för minsta lilla utan faktiskt förstå att folk lever och att det KAN låta då. Sedan är det en annan sak ifall folk stör jämn eller har fester var och varannan kväl eller på annat vis har en såpass hög ljudnivå att det inte kan anses "normalt".
Himmel!!!!
Jaja, som sagt skitbra att du gick och pratade med grannarna! och det var ju lustigt att er granne som skrev lappen plötsligt "tog tillbaks allt". Sååå typiskt svenskt! Man skriver arga lappar men klarar inte en konfrontation även om konfrontationen är "vänlig".
Stor kram!!!!
Åh, så j-la typiskt SVENSKT att skriva ett kort och klaga!!! Jag blir minst lika förbannad som Saltis! Det är så typiskt svenskt ryggradslöst och konflikträdd, ggrrr...
Men samtidigt så är nog folk egentligen inte bättre i andra länder, några ggr när jag var på fest i Bryssel ringde grannarna till POLISEN!
Nu är det ju absolut inte samma sak med några barn som leker i en lägenhet och därför skulle man ju verkligen kunna förvänta sig att grannen istället ringer på occh förklarar att han försöker sova eller vad det nu är. Nä, att skicka ett anonymt [jul]kort och sedan säga att det är ALLA grannarna som tycker så... så fegt så fegt.
Och barn får faktiskt leka och höras lite, det är bara att acceptera att man bor i en byggnad med olika lägenheter - annars får man väl flytta ut på landet!
Stor kram
Usch, vad tråkigt. Man blir ju så trött... Sara har en bostadsrätt inne i Karlskrona. Hon har också haft jättebesvär där. Hon blev anklagad för att ha haft en fest som störde när hon inte ens var hemma...Nu vågar hon knappt fisa för att att grannarna inte skall klaga!
Tur att ni har goa grannar hemma. Jättesnällt att låna ut en bil så där!
Ha det gott - Malin
Men herregud. Så otroligt pinsamt. Vilken ledsam bitter människa. De borde ju mestadels vara tacksamma att det den som har lägenheten endast är på besök i Sverige några gånger per år, och alla andra tider är det totalt tyst! Och så där gör man väl inte! Hur barnslig får man vara??
Du gjorde helt rätt - tufft av dig och det enda rätta att tala med alla.
Många kramar!
Så in i h-vete jävla typsikt SVENSKT!! Jag blir så jävla ARG!!
Precis samma sak hände när vi var i Sverige förra ggn vi firade jul där. Karolina och morfar lekte lite, vi lyssnade på julmusik, mamma och jag satt och pratade. Inget mer md det.
DAGEN efter ligger en lapp i brevlådan "FOLK jobbar faktiskt här...Vi förväntar oss att det ska vara tyst på kvällar och nätter. Vänligen respektera det".
Jag vet fortfarande inte än idag vem som skrev lappen, men faaan vad det tog ner oss alla i skorna. OCH, jag lovar det var inte högljutt och det var precis strax innan jul.
SÅ otroligt lågt.
Just det, när man bor i lgh får man faktiskt räkna med att grannar HÖRS!!!
Jag har liksom du turen att ha GODA grannar här i US. MEN, jag lovar, det har funnits tillfällen då jag velat strypa grannen som bor vägg i vägg med oss då dom kört enorma fester. NU har det upphört, men snuten har varit där också, flera ggr. Nu har grannarna next door lugnar ner sig rejält och inte festat sådär på flera år. Tror att dom tog sitt förnuft till fånga. Peter gick dit två ggr mitt i natten och bad dom skärpa sig, men andra grannar ringde polisen.
Det är ju skillnad på RÖJfester och barn som springer. STOR skillnad.
Kram från mig!!!
Behöver inte tillägga annat för de andra har redan skrivit det så bra.
Så jävla fegt av grannarna.
Och väldigt upprörande att de ens har mage att klaga när ni inte ens är där mer ett par ggr om året. Faan va fult!
Vår granne hördes en massa ner till oss också, i form av tunga fotsteg (hela golvet vibrerarde) men då han inte var hemma när vi gick till honom så lämnade vi en lapp istället.
Dock en trevlig lapp som mer upplyste honom om hur dåligt byggda dess hus är och försiktigt undrade om han hade skor på sig inomhus.
Vi skrev naturligtvis vem det var ifrån.
Sedan visade det sig att han själv varit bortrest och lånat ut lägenheten åt en kompis över helgen. Och de hade gått inne med skor och inte insett hur lyhört det är. Han själv tar alltid av sig skorna.
Vi hör knappt nått från honom nuförtiden och han är jättetrevlig att prata med f ö så innan man ilsknar till så är det ju alltid bättre att säga till på ett trevligt sätt om man stör sig på nått.
Hoppas att ni slipper fulheter från svenskgrannarna i fortsättningen.
Och jag som trodde att irländska hur var som pappkartonger jämnfört med svenska byggen men se där ser man.
KRAM!
Pst.. Så fina bilder på barnen i dina övriga inlägg!!Sötnosar!!
Äh, ni får ta och glömma det nu. Det var ju bra att ni hanterade det som ni gjorde och pratade med alla. Jag tror gubben bara hittade på när han sa att han pratat med alla och de hållt med. De tycker säkert att han är jobbig och nickar instämmande osv när han pratar med dem fast att de inte störs egentligen. Sedan är det säkert så att ni hörs när ni är hemma men om det endast är 4 veckor om året så kan de väl stå ut med det! Ni är väl i alla fall tysta på nätterna (om inte Sofia skriker då) jämfört med om det var en ungdom som hade fest på nätterna!
Vi hade en trist granne, en ung i vår ålder t o m, som klagade i början (på helt konstiga tider också, typ kl 21 en fredagskväll) men nu har hon fattat att det vi gjorde var helt normala ljud. Men annars är det väldigt tyst här. Antingen är det bra isolerat eller så är det aldrig någon som har fest eller liknande (bara vi). Man brukar iofs höra folk som renoverar (såklart) och någon som spelar piano då och då. Men står man inte ut med sådant så ska man inte bo i lägenhet!!!
På tal om detta förresten, vi har en granne som röker och röken sipprar igenom från hennes dörr genom vår dörr. Vi har kollat allt ventiler och det kommer inte därifrån förutom under ett köksskåp där det också luktar ibland fast vi inte kan hitta någon ventil/hål.
Det här med rökning kan ju vara lite känsligt och vi vill inte störa grannsämjan i onödan. Är det bäst att ringa på och be henne röka på balkongen alt under köksfläkten eller ska vi skriva ett brev (dock med vårt namn på samt att hon gärna får kontakta oss)?? Vad tycker ni?
Man kan ju inte hindra någon från att röka i sin egen lägenhet, tyvärr. Men jag störs verkligen av lukten. Det är inte varje dag men flera kvällar i rad av och till. Vi har försökt att täta dörren men det hjälper ingenting.
Eller ska man fråga föreningen (vi bor i en jättestor förening med ett kansli) om råd först?
Jag håller med annika; stor skillnad på röjfester och barn som leker och vanligt familjeliv!om grannen störs över att er besticklåda låter när ni stänger lådan, ja, då har man problem o borde inte bo i lägenhet!
jag hör ju mina grannar också ibland, när de spelar musik eller har fest, men sånt får man ju tåla när man bor i lägenhet, människor måste ju få leva!!! klarar man det får man skaffa hus på landet, det är bara så!
hoppas verkligen ni fortfarande kommer leva ordentligt när ni är i sverige, gamla grannar tycker jag att ni ska skita i!
Desiree - ja visst ar det battre att prata direkt med folk an att satta upp eller skicka fega lappar till folk. Speciellt om de ar sa taskigt skrivna att de uppenbrligen bara skrivits for att upprora! Jag ar glad att jag tog tag i det hela och pratade med grannarna. Kanns battre sa! Kram
Cecilia -det var sa himla gulligt av vara grannar att lana oss bilen! harligt att ha grannar som staller upp sa! kram
Saltis - pa nagot satt kanns det som om att det var bra att jag blev forbannad istallet for att sitta hemma och sura over grannarna. Visst ar det FEGT att skicka annonyma kort. Klaga ar vi bra pa i sverige (och england ocksa) men att sta for vad vi tycker ar vi nog inte lika bra pa! Det kanns bra att ha stallt dem mot vaggen lite faktiskt.... Vill man ha andrig pa nagot maste man ju gora nagot at det, men att skicka spydiga kort dar man svar och har sig lar ju inte gora nagot gott.
kram
Petra - ja barn later ju... och vi later honom inte pa nagot satt vara jatte hogljudd men hors gor han ju anda! Innan jag pratat med grannarna hann jag bli helt paranoid och gick som en osalig ande bakom Nils och bad honom vara lugn sa fort han rorde pa sig i stort satt... men sa funkar det ju inte att bo! Just det att vi ar konflikradda kan jag skriva under pa. Visst ar det obehagligt att klaga direkt till nagon men om man nu vill att det ska bli andring sa far man ju gora det. Att skicka anonyma taskiga kort ar ju ingen hojdare... och gor ju bara folk upprorda! Kram
Malin - nej men det blir ju sa... just den dagen vi fatt kortet var Sofia lite gratig sa jag var helt nojig och inte lugn alls... vilket hon sakert kande av! Men en familj pa fyra personer hors ju... det kan man knappast komma ifran. Jag tycker inte heller att man ska acceptera oljud men att det hors nar vi ar dar kan man ju inte komma ifran! Stackars Sara.... sa trist med sadana grannar! kram
Pernilla - precis sa sa min mamma ocksa. Grannarna har val blivit lite bortskamda med att ha en helt tom lagenhet brevid sig 95% av aret och tycker darfor att det blir jatte brotigt nar vi ar dar. Men aven nar vi ar hemma sa ar vi ju sa sallan i lagenheten att det kanns urtontigt att klaga pa att de hor nar Nils leker... jisses! Det kanns bra att ha pratat med dem hur som helst och slippa oroa sig over det hela nasta gang vi kommer hem. kram
Annika - sa aven ni har fatt ett sadant spydigt klagomal alltsa. Aterigen anonymt. Sa fegt!!! Och sa trist for vad man an kanner sa blir ju kvallen forsord. Och vist ar det STOR skillad pa rojfester och barn som hors (mitt pa dagen dessutom). Kram
Jess - tack :-)
Ni gjorde helt ratt som klagade och som skrev under med ert namn. For visst maste man fa klaga om man tycker grannarna stor. O skriver man under med sitt namn kan man ju fa ratsida pa det hela och en dialog med grannen... skickar man som i vart fall en tjurig lapp sa blir ju grannen med all sakerhet forbannad i stallet!! kram
Anna - ja nu nar vi pratat med grannarna kanns det som om vi kan glomma det hela. Hade jag inte gjort det hade jag med all sakerhet varit jatte nervos nasta gang vi kommer hem och Nils gor minsta ljud ifran sig (for det lar han ju gora!). Vi sa just det faktiskt att det ar ju tur att Sofia sallan skriker om natterna for da skulle de verkligen fa nagot att klaga over!
Jag skulle nog fragat foreningen om rad faktiskt. Det dar ar sa kansligt... Vi har konstigt nog precis samma problem med grannen vagg i vagg har. Han roker och har gjort i manga herrans ar och det sipprar in i vart bakre sovrum och aven toaletten otroligt nog. Jatte jobbigt tycker jag, speciellt som barnen ska ha det sovrummet sen. Ben har tankt ga och prata med honom men det ar inte latt att veta vad man ska gora. P har bott i huset sedan 1936 o rokt dar sedan pa 40-talet... kanns lite hemskt att vi flyttar in nu och genast borjar klaga... men vad sjutton ska man gora??
kram
Marie - ja visst ar det skillnad pa rojfester och barn som leker. Och faktum ar att sa lange det ar pa 'normala' tider sa tycker jag att man far acceptera lite ljud fran fester och sa ocksa om man bor i lagenhet. Men visst maste man fa klaga om det hela gar over styr.. sjalvklart. Men man maste ju tanka till lite... jag menar i vart fall sa visste han ju att vi ar dar sa lite tid och att gora sig ovan med oss verkar lite onodigt! Som Ben sa... vi kan ju salja till en ung student sa far de nagot att klaga over ;-) kram
Ja, jag lutar nog mot att ringa föreningen och fråga om råd. Komiskt (fast tragiskt) att ni också har samma problem. Vi känner oss också lite larviga att klaga nu, när vi redan bott här i två år. Fast det är lite som att vi har stått ut men nu vill vi inte längre.
Bra att du gick och pratade med alla grannar! DET är ryggrad, till skillnad från fåniga lappar. Barn låter och leker, så är det. Vi har jättetjocka väggar mellan oss och våra grannar här, men vi hör deras son ibland i alla fall. Och vet du, jag tycker det är lite mysigt för det är LIVET. Skillnad hade det varit om någon höll på och röjde hela nätterna, som sagt. Det går ju inte.
Det där med rökningen. Kan man inte isolera på något sätt? Tror det blir svårt att få en farbror som har rökt sedan 1940 att sluta, men han kanske kan hålla sig ifrån att röka i något visst rum? Just för barnens skull.
Nu ska jag läsa ditt fredagstema.
Kram!
Skicka en kommentar