Den tionde januari och dagen innan det var dags for oss att bege oss tillbaka till England, passade vi pa att dopa Sofia. Det hela var en liten affar sa bara den narmsta familjen och nagra fa vanner som bor i omradet dar vi hade dopet var med. Bens foraldrar kom saklart over ifran England och aven en av gudmodrarna. Dopet holls i kyrkan i samhallet dar jag ar uppvuxen och dar var lagenhet ligger och sedan hade vi lite dopfika i forsamlinghemmet. I vanliga fall brukar jag tycka att just forsamlingshem ar urtrista men faktum ar att det vi anvande var alldeles ok!
Precis innan vi gick in i kyrkan med gudmodern Delphine
En av de viktigaste traditionerna for mig vad galler dopet ar att barnen anvander slaktens dopklanning. Visserligen ar inte det har nagon jatte bra bild men kanske kan ni se att alla namnen pa de som anvant klanningen ar broderade pa den? Den forsta som doptes i den har klanningen doptes 1902 och hette Nicolai. Bens mamma har broderat in bada vara barns namn vilket jag tycker kanns bra eftersom klanningen da blir lite speciell for den sidan av var familj ocksa.
Nils uppgift var att halla vattnet i dopfunten och han tog sin uppgift pa stort allvar!
Sofia skrek sig igenom i stort sett hela ceremonin vilket var synd eftersom jag annars tror att det skulle varit ett valdigt fint dop! Som det var nu horde i alla fall knappast jag vad prasten sa....
Stackarn skrek och vred och vande pa sig tills hon snurrat in sig i klanningen och var precis genomsvett
Det har var det enda som hjalpte....
Gasterna fikade medans....
... Sofia sov
Sofia fick en massa fina presenter. Fina smycken, dopsked, sagobocker, servis och ett fint tacke. Av oss ska hon fa det guldhjartan jag sjalv fick av mamma och pappa vid mitt dop.
Sondagskvall har nu och det ar pa god vag att bli morkt redan. Vi har haft en lugn och skon helg, hoppas ni ocksa har det!
Resebrev nummer två från Los Angeles.
19 timmar sedan
13 comments:
Hej,
Hittade din blogg precis innan Jul, sa kul att lasa om andra mammor i England, sjalv har jag bott i London och bor nu i Brighton. Inspirerande att lasa om er renovering, vad duktiga ni ar!
Sara
http://swedishmumuk.blogspot.com/
Vad otroligt fint med er dopklänning! Jag gillar att ni broderar in namnen på dem som döpts i den! Jättefin tradition. DÅ blir det ju mycket mer personligt än att "bara ha en vanlig dopklänning".
Vad vacker du var på dopet också Millan! Jättefin! Bilden på dig när du "tröstar" Sofia är otroligt fin!
och det där med gråt på dop är väl vanligare än att barnen inte gråter?? Jag tror att det är många saker som spelar in. Att ha kläder på sig dom de inte är vana vid, att se en massa personer samtidigt varav vissa kanske är "nya" ansikten n'(särskilt prästen som ju faktiskt håler bebisen rätt länge) samt att hela ritualen är ngt helt nytt.
Tycker det var fint att Nils fick ett eget ansvar under dopet också. Så att han fick vara aktivt delaktig i det hela.
Själva kommer vi inte att döpa Ella. Varken M eller jag är troende. Och M är till och med verkligen "aktivt icke-troende" så det känns väldigt fel med ett dop för vår del. Vi hade även en borgerlig vigsel när vi gifte oss eftersom vi båda kände att det skulle vara väldigt svårt för oss at få "Guds välsignelse" läst över oss när ingen av oss tror på Gud.
Men jag kan ändå tycka att det är fint med dop. Något högtidligt över det hela.
Stor Kram!
Vilka fina bilder! pa inlagget nedan med - jag far hem langtan!
kram
En så fin tradition med klänningen, tänk, över hundra år sedan den användes första gången. Bra tänkt av dig tycker jag att låta Bens mamma brodera era barns namn så att den grenen känner sig delaktiga.
Stackars lilla snuttan då som blev så ledsen. Men det är inte konstigt tror jag att barn skriker så, plötsligt är det en helt främmande människa som håller dem, det luktar fel och dessutom talar personen med ganska stark röst, som de inte är vana vid att mamma och pappa och andra nära människor gör.
Kram!
vad mysig tradition med dopklänning, stackars lilla skruttans som skrek sig igenom hela dopcemeromin.. förstat att hon var slut och somnade sen :-)
kram pa er!!
Jag tycker ni fick ihop ett väldigt fint och trevligt dop för Sofia. Vilken vacker dopklänning. Kul att ha en sådan dopklänning som gått i släkten på det där sättet. Sofia har så stora och vackra ögon. Du ser så glad och fin ut.
Stackar lilla gullungen, det var inte alls roligt att få vatten på huvudet! Vilken fin klänning! Kan tänka mig att Nils var stolt som en tupp när han hade en så ansvarsfull uppgift på dopet. :-) När vi döpte Oscar så försökte Albin ta bort prästens händer från Oscars huvud under en välsignelse. Han tyckte inte om att en konstigt klädd man klappade honom på huvudet. :-)
Sara - vad skoj att du hittade hit! Jag ska absolut kika tillbaks pa din blogg nu!
Saltis - jag tror ocksa att det ar ratt vanligt att barnen grater under dopet. Komiskt nog var Nils som grat mycket i ovrigt lugn som en filbunke under hela sitt dop! Medans sofia som i vanliga fall ar lugn och grater lite var helt hysterisk Ja sa kan det ga!
Jag tycker ni gor helt ratt som inte doper Ella om ni inte ar troende. Det kanns ju lite smatt falskt att be Gud valsigna sitt barn om man inte tror att det finns nagon gud! Det samma galler brollop tycker jag! kram
Elin - tack! Ja jag far ocksa hemlangtan nar jag tittar pa bilderna fran karlskrona. De ar tagna pa mitt vanliga promenadstrak och jag onskar jag kunde prommenera dar oftare! kram
Marianne - Jag tycker valdigt mycket om klanningen och det kandes helt ratt att be Bens mamma brodera pa den. Hon ar nog dessutom den enda i var narhet som vagade sig pa att forsoka :-). Nej det ar ju inte alls konstigt om de sma bli ledsna och forvirrade nar de blir dopta. Jag tror egentligen att hela var sverigevistelse blev lite for mycket for Sofia. Lite for manga nya manniskor lite for ofta ... hon har varit helt lugn igen sedan vi kom tillbaks hem. kram
Lotta - ja hon var verkligen helt slut och somnade som en stock! Stackarn... maste vara forvirrande! kram
Desiree - :-) tack! Jag kanner mig faktiskt himla nojd med dopet. Att det blev en sa liten fest och tillstallning kanns helt ratt tycker jag! kram
Mia - sota Albin! Det ar klart att han tyckte det var ikonstigt att prasten skulle halla pa att klappa Oscar pa huvudet sa det. Det ar ju inget man ar van vid varje dag precis! :-) kram
Vilken fin ide det är det där att brodera in namnen på dopklänning. En sådan tradition har min svägerska Lisa också i sin familj, men vi har det inte.
Vilket fint drag att du lär Bens mamma brodera in namnen på era barn.
Jättefint.
Måste fråga (och förlåt mig om jag glömt bort detta), men är Delphine Bens syster?
Barndop är mysiga och innerliga, tycker jag.
KRAM!!
DET ska stå LÄT istället för lär ovan. SUCK, fort och fel...
Annika - ja lart henne brodera hra jag verkligen inte gjort. Jag onskar jag besatt den kunskapen men har inte gjort det sedan hogstadiet tror jag ;-).
Nej Delphine ar en av mina tjejkompisar fran Bristol. Ben har ingen syster alls utan en bror. Kram
Du har en väldig utstrålning, stark karisma. Det måste många ha sagt till dig under årens lopp?! En väldig stark utstrålning som sagt.
Jag gillar också traditionen med dopklänningen, fint också att engagera andra sidan av familjen och att det är Sofias farmor som broderat in era barns namn.
Skrikande barn på dop, det måste bara vara så 9 gånger av 10...Hur är det med vattnet förresten, det är väl inte kallt utan varmt? Annars måste det ju vara en chock för bebisen helt plötsligt få kallt vatten på huvudet.
Ha en bra vecka, kram!
Anne - gud vad gullig du ar! Tack! Fast det vete 17 om jag brukar fa hora precis... Valdigt roligt ar det i alla fall. Speciellt nu nar jag inte kanner mig pa topp vad galler utseendet efter graviditeten precis...
Jag gissar att vattnet ar kallt! Men hon skrek langt innan det var dags for sjalva dopet i och for sig. Tror helt enkelt att vi hade lite otur i att hon hade ont i magen just precis den dagen. Men det spelar inte sa stor roll egentligen. Kram!!
Skicka en kommentar