Idag nar jag kom hem ifran jobbet satt Nils och vantade pa mig pa trappen. Han sken upp som en sol nar han fick syn pa mig och sa: Heeej Mamma!! Sedan deklarerade han att det var dags att sitta pa soffan och titta pa Pippi (vad annars?) och gjorde en bestallning pa tva knackebrodskivor med ost till kvallsmat. Kvallen forlopte lugnt och stillsamt. Nils satt uppkrupen i mitt kna och tittade pa Pippi medans han snicksnackade om allt han gjort under dagen. Efter Pippi och kvallsmat badade Nils och sedan var det laggdags. Nar jag nattade honom ville han att jag skulle ligga och halla om honom och han somnade nog pa fem minuter ikvall.
Tank sa mysigt det ar att ha en snart tva och ett halvtaring. Latt som en platt!! Det sa Ben och jag till varandra manga ganger under hosten. Vi forundrades over hur latthanterling Nils var. Han har visserligen alltid haft hett temperament och helgen da familjen Erlandsson kom pa besok i varas fick vi ett smakprov pa det vi trodde var 'Terrible Twos' eller tvaarstrots som vi sager pa Svenska. Men tvaarsdagen kom och gick och lugnet holl i sig och vi ryckte pa axlarna och tyckte att det har var val ingenting.
Anda fram tills forra veckan da det plotsligen var som om vi valkommnat ett litet monster till familjen. Det kom helt plotsligt, utan nagon som helst varning. Nils blev arg pa Peggy over en leksak som hon tagit fran honom, men medans man i vanliga fall har kunnat lugna ner liknande situationer snabbt sa fanns det den har gangen inget som kunde fa honom att bli glad igen. Han vralade och skrek tills jag helt enkelt akte hem med honom. Val hemma fortsatte han att vrala och han betedde sig verkligen urskumt.
Det har humoret med otroliga utbrott som vi aldrig sett innan fortsatte sedan under hela forra veckan och jag kan allvarligt talat saga att mitt talamod sallan har blivit sa testat som det blev da. Varje kvall hade vi atminstonne en timme av full panik, vral och skrik ooch bade jag och Ben fann oss forvirrade och vi visste inte riktigt hur vi skulle hantera situationen. Vi provade allt egentligen, fran att bli forbannade till att forsoka trosta och ta det lugnt. Men inget funkade!! Tur att vi har kompisar som har aldre barn och som kunde lugna oss med att alla barn gar igenom trotsaldern pa ett eller annat satt och att det gar over!
Over verkar det vara for den har gangen i alla fall for de senaste tva dagarna har Nils varit som en angel igen sa allt ar frid och frojd hemms hos oss igen. Men jag gissar att det kommer fler sadana har omgangar....
Tank att den har lille godingen kan fora ett sadant liv! ;-)
Blogguppehåll---Mot Los Angeles.
3 dagar sedan
9 comments:
Vilken härlig kväll du hade med Nils - och vad jobbigt det låter som ni hade för nga dagar sedan! Det är väl som alla åldrar, det går över efter ett tag.
Jag tycker iaf det låter som ni har en härlig liten kille!
Vad skönt med kompisar som har äldre barn och lugnande kan säga "det går över". Det är väl annars det (kan jag tänka mig) som är svårast med ett barn/första barn att man har inget att jämföra med och som förstagångsförälder utan erfarenhet så måste det finnas stunder då man varken vet ut eller in. Barn är förstås olika och att ett ev. syskon kan bete sig helt annorlunda och ha en helt annan sorts trotsålder.
Jag säger som Petra H, jag tycker er lilla kille verkar så härlig och go! Vad mysigt det lät med en gosig pojke i famnen och kolla på pippi ihop. Sådana stunder måste mammalivet kännas riktigt gott :)
Petra och Anne - ja han ar verkligen en harlig kille. Sprallig, lekfull och valdigt rolig. Fast jag kanske ar liiiiite partisk i och for sig. Men han har humor, det ska jag inte sticka under stolen med. Han blir inte bara arg, han blir vansinnig nar saker inte gar hans vag!! Sa det tillsammans med det faktum att han nu genomgar trotsaldern ar inte alltid latt att hantera. Men kvallar som i gar sa glommer man nastan av hur tufft det var forra veckan... men bara nastan ;-)
Han ser helt oskyldig ut när man ser bilden på honom. Kan det verkligen bo en liten buse därinne? :)
Jag har en vision om att min bebis/toddler kommer att vara världens snällaste och lugnaste. Men det kanske bara är önskedrömmar..ha,ha..
Jag ser framemot att få se hur det blir.
När jag är där är Nils säkert världens mönsterkille. :)
Kram!
Jess - Det lustiga ar att innan jag fick barn och sag andra barn trotsa, skrika och gapa sa brukade jag alltid automatiskt tro att de var undantagsbarn och att sjalvklart skulle varat barn bli lugnt och sansat (for vi ar ju det ;-)) men ack sa fel jag hade. Det spelar nog ingen roll hur lugn och sansad man ar.. om barnet vill trotsa sa gor det det anda. Och det jag forsoker intala mig sjalv ar att det ar en slags livskris de gar igenom da de borjar forma sin egna vilja och vill visa varlden att de kan sjalva!
Ha ha, välkommen till klubben för förtvivlade föräldrar! Men som sagt det går ju över och kommer tillbaka i olika perioder.
vår lille ligist har börjat slänga sig på golvet när han inte får som han vill. Där ligger han och skriker för fulla muggar och tårarna bara sprutar. Det senaste var för att han ville ha godis när jag kom hem och hade storhandlat. Jag hade inte köpt godis för det var en måndag (eller jo, jag hade ju köpt godis som jag åt i bilen hem...Men inget till barnen för de äter ju bara på lördagar)! Där låg han i säkert 40 minuter och skrek... Vad man än gjorde så var han skitarg! Min tanke är ju hur sjutton han kommer att bli när han kommer i tre-års åldern... Hua
Kram Malin O
Nils ser så söt ut och verkar vara en underbart go kille. Visst är det nog så att alla tvååringar går igenom en period med trots men det är ju toppen att det hittills inte har varit några längre sådana perioder med Nils. Att sitta och kolla på Pippi ihop låter verkligen supermysigt.
Ja tyvärr är det väl vanligt att barn får utbrott och trotsar. Jag förstår att det måste vara oerhört tålamodsprövande för en som förälder, men det låter bra att ni har vänner med äldre barn som kan berätta att det går över.
Malin - det var ju just dig jag menade nar jag skrev om att ha vanner som redan gatt igenom det har med trotsen (och har det framfor er ocksa gissar jag ;-)). Det ar verkligen tufft nar de blir helt hysteriska och 40 minuter av fullt kaos med vral och skrik ar otroligt pafrestande!! Men det ar tur att man vet att det gar over!!
Desiree - Nils ar verkligen en goding men det ar nastan laskigt vad arg jag kan bli pa honom ibland. Jag kommer ihag nar han var nyfodd och lag dar och kikade och jag tankte att jag aldrig nagosin skulle kunna hoja rosten at honom. Well.. det kunde jag ;-). Men som tur var ar verkar det som om det gar lite i vagor med trotset sa man far en period emellan da man kan pusta ut lite. Och faktum ar att det racker med en sadan go kvall som vi hade igar for att man ska ha glomt bort den jobbiga veckan innan!
Saltis - Ja det ar verkligen gott att kunna beratta for sina vanner om ett riktigt trotsutbrott som Nils har haft och veta att de forstar helt vad jag menar och kan lugna med att det faktiskt gar over. Nar man ar mitt uppe i en sadan period sa kanns det som om det aldrig skulle ga over...
Skicka en kommentar