Jag har funderat lite pa hur jag skulle gora med graviditeten och att skriva om den pa bloggen. Alltsa det jag menar ar att jag inte vill att det har fullstandigt ska overga till att bli en graviditetsblogg men samtidigt kanner jag inte att jag vill starta en ny separat blogg heller. Nar jag var gravid med Nils sa skrev jag en graviditetsdagbok pa familjeliv.se men eftersom jag inte anvander den sidan langre sa tankte jag att jag nog helt enkelt skriver har nagon gang i veckan om just graviditeten. Jag har insett att det ar himla roligt att ha sina gamla anteckningar kvar att titta pa efter graviditeten for det ar otroligt hur fort man glommer bort hur man madde och i vilket vecka olika saker hande.
I morgon gar jag hur som helst in i vecka 14 och under den gangna veckan har en hel del hant tycker jag. Plotsligen har jag tex fatt tillbaka en hel del av de symptom som jag sluppit i nagra veckor nu (illamaendet tex). Lite skumt tycker jag eftersom jag var beredd pa att jag skulle slippa mer illamaende nu. Hoppas det ger sig igen!
I ovrigt sa har magen plotsligen exploderat! Nar jag tittar pa bilder fran graviditeten med Nils sa ser det ut som om magen ar ungefar lika stor nu som den var i vecka 19-20 forra gangen. Lite laskigt... var ska det har sluta?? Jag tror ocksa att jag har borjat kanna av lille bonan emellanat. Det kanns lite som om nagon lite lost knackar pa med en langfinger innefran. Forra gangen kande jag inte alls nagra fosterrorelser forran runt vecka 18 tror jag men det ar nog vanligt att man kanner av dem tidigare andra gangen.
I mandags var jag pa inskrivningsbesoket hos barnmorskan och jag blev valdigt besviken nar jag blev inropad och insag att det var samma barnmorska som forra gangen. Jag klickade inte alls med henne under forra graviditeten och blev tex lite sur da jag sprang pa henne i affaren ca en vecka efter forlossningen och hon overhuvud taget inte kande igen mig. Hon hade da varit pa ca 3 hembesok hos mig under den gangna veckan. Mary, som hon heter, ar valdigt bra pa att lata sa dar urgullig och anvander ord som: Love, poppet, flower etc nar hon pratar med sina blivande mammor men i verkligheten sa verkar hon ha valdigt lite intresse for oss och hon lagger absolut inget pa minnet. Bland annat sag vi i Nils 'journal' att hon kallat honom for Baby Reece i alla sina anteckningar och mig kallade hon envist Kamelia fast jag alltid papekade att jag faktiskt heter Camilla.
Naja, mandagens besok avlopte helt ok och jag kommer nog inte ha just Mary som min barnmorska fran och med nu eftersom jag kommer att ga pa en dag i veckan da hon inte jobbar. Klipskt va?! :-) Lite komiskt var dock att nar hon ropade upp mitt namn sa hon: Kaameeelia! Sa jag rattade henne som vanligt (manniskan ar Engelska sa sa himla svart kan det inte vara for henne att saga mitt namn?). Hennes andra tabbe var da att titta pa mig och saga: Have you ever been to this clinic before? Nar hon sedan laste i mina papper och sag att jag ar svensk sa tittade hon pa mig och sa: Aha, I remember you! Hm...
Och sist men inte minst: Grattis till Farmor Maria som blir 87 i dag!!
Resebrev nummer två från Los Angeles.
2 dagar sedan
21 comments:
Haha! Engelsmännen är ganska principfasta, kan man kanske säga? Jag var tvungen att säga baby Reece och Nils högt för att inse att de faktiskt låter lite lika! Som sagt, principfasta... =)
Jag tycker absolut du ska skriva om graviditeten i din blogg, den är ju en del av ditt liv nu, så varför inte?
Åh nej, jag hoppas verkligen att du får en annan barnmorska, hon verkar ju jättejobbig! Vad irriterande när folk inte ens kan försöka anstränga sig att säga ens namn rätt (och speciellt som Camilla är del av den kungliga familjen nuförtiden, ha ha).
Det ska bli intressant att följa din graviditet, jag vet inte särskilt mycket eftersom jag aldrig varit "närvarande" vid mina kompisars graviditeter (de flesta gravida kompisarna har befunnit sig i Sverige). Och det ska bli kul att höra hur du jämför med när du var gravid med Nils.
Hoppas att illamåendet går över helt snart!
Marie - Ja men visst ar det lustigt att de har sa himla svart for namn som inte later engelska. Jag menar, Nils ar ju faktiskt valdigt latt att saga aven for dem, bara man sagt till dem en gang hur det uttalas. Jag tycker liksom att just namnet pa bebisen borde vara en av grejerna de kollar forst nar de besoker en efter forlossningen. Principfasta ar definitivt ett ord som beskriver de flesta engelsman valdigt val ;-)
Petra - det varsta ar nastan att det ar sa himla svart att sluta reta sig pa nagon/nagot nar man val har borjat och Mary var definitivt nagon jag retade mig pa under forra graviditeten. ;-) kanske har det lite med de extra hormonerna i kroppen att gora ocksa! Hahaha
Jag tycker ocksa att det ar ruggigt irriterande nar folk inte forsoker att i alla fall uttala folks namn ratt. Komiskt nog ar det valdigt manga har som ber mig stava mitt namn vilket jag tycker ar skumt. Antingen de eller sa sager de; Aha.. like Camilla Parker Bowles. Hm.. yes..
Bada tva - gott att hora att ni tycker jag ska skriva om graviditeten har. Jag kande att det kanske blir lite trist att lasa om... men det ar skoj for mig ;-D
hppas du far en annan barnmorska, hon verkar ju inte helt bra den du har... de e väl kanon att klämma in lite grav-inläggen sa här i bloggen som du redan har, tycker jag e toppen!! kram!
Skriv om din grav d har...d e sa skoj att lasa... ;)
Va knapp tant! Och Camilla kan inte va sa svart nar deras ALKSAJDE prins fastmo har samma namn?
Lotta - nej hon ar verkligen ingen hojdare. Jag maste saga att det jag framst skulle vilja ha fran en barnmorska ar att de lyssnar pa en och lagger lite pa minnet... Man kanner sig ratt sa oviktig annars! Speciellt som graviditeterna kanske ar bland det storsta man sjalv gar igenom..
Ulle - Visst ar det skumt att de inte kan saga namnet ratt... de som ar sa himla royalistiskt och allt! :-D
Jag vill läsa om din graviditet här!!! :-)
Tycker visst du kans skriva om den. Det är ju en stor del av ditt liv och din vardag nu ju! haha, så tänker jag iallafall. Även om jag itne heller vill att moin blogg totalt ska övergå i någon typ av "graviditetsblogg" så känner jag att graviditeten faktiskt upptar en stor del av ens fysiska och psykiska energi. Och då får man skriva om det. Plus att folk man inte träffar nu (i t ex Sverige eller er andra bloggvänner) har uttryckt att de gärna vill se lite bilder och följa med på nätet. Och det är ju en av orskaerna till att jag började blogga överhuvudtaget. Alltså att ha en länk till alla jag inte kan träffa, så de kan följa med i min vardag ändå.
Din barnmorska låter ju helt klart inte som ngn höjdare!!! Hm, kan du inte byta???Här i USA går man ju till gynekologen inte till abrnmorskor, vilket kändes lite annorlunda mot Sverige. Men i England verkar det vara lika Sverige på den punkten då?
Kul att dur edan känner av Bönan!!!! Jag var sen, tyckte inte jag kände något förrän runt vecka 20. Men alla säger att mna blir större tidigare och känner andra grav än första.
:-)
Hoppas du slipper illamåendet snart igen dock. Hu!
Saltis - Ja du har helt ratt i att graviditeten ju ar en sa stor del av ens liv nu att det kanns ratt skriva om den har!! Inte varje dag kanske, men nagon gang i veckan vill jag nog liksom 'uppdatera' just graviditetsdagboken.
Jag tror ocksa att det ar vanligt att man blir bade storre tidigare och att man kanner rorelser och sa tidigare andra gangen!
Nar jag var gravid forra gangen sa var en kompis hemma gravid i nastan samma vecka. Vi jamforde ju darfor en massa och kom fram till att varden man far bade innan och efter forlossningen ar otroligt lik mellan landerna. Besoken var nastan i samma vecka till och med!
Hur ar det for er? Maste ni betala for varje besok och kan man darfor mer lagga upp hur manga besok man vill ha sjalv eller sa?
nä, inte verkar din BM så bra på namn men jag antar att hon ser så många att hon inte kommer ihåg alla..tyvärr.
Själv har jag inte den blekaste om vem min BM är. Läser överallt att "prata med din bm om du undrar nått.." o s v.
Men jag träffar ju olika människor vid varje besök. Doktor, sköterska eller nån annan nisse. Suck!
Kul att du känner av bönan redan. Jag kände av Milo runt 18 veckor men med Leon så var det nog 20 innan det bubblande till så att känna tidigare med andra graviditeten vet jag inte om det stämmer? :D
Hoppas att illamåendet snart går över och att du känner av den lilla/e mer och mer.
Kram!
Min senaste BM menar bestämt att hon kom ihåg mig från min inskrivning (trots att jag inte hade henne).
Jag tycker också att du kan skriva om din graviditet. Jag tycker att det är väldigt spännande att läsa, speciellt som jag är i samma situation. Jag har också funderat över hur mycket "graviditetsblogg" det ska bli av allt. Tror att jag bara gör som jag vill och skriver om det när jag har lust. Det mesta dokumenterar jag i min privata dagbok - för min och mitt barns skull.
Så kul att du redan känner av bönan :) Jag kände de första rörelserna i vecka 15.
Ha det bra!
Vad jag skrattade när jag läste om din barnmorska!!:-)Hur kan det vara så svårt att säga Camilla..??
Hoppas att illamåendet går över snart!
Kram!
Katarina
Hej sötis!
Det känns lite frustrerande att varje gång jag tänkt skriva något här till dig så har minst fem redan skrivit samma sak! :) fast det är ju kul att man tänker lika!
Jag vill också läsa om din graviditet här, för precis som någon sagt tidigare så är det ju så stor del av ditt liv nu! Och det är ju kul att följa dig vecka för vecka fast du inte är precis bredvid!
Å vad kul att du redan känt fosterrörelser! Jag var nog inte säker förrän vecka 20 eller så denna gången! Lite trisst för man väntar ju så på det!
Ta hand om er sötis. Är Nils helt bra nu? Vi får höras i helgen!
Stor kram S
Klart du kan skriva om graviditeten här på din blogg. Jag läser gärna om detta. Hoppas du får byta barnmorska. Åh nej vad trist att illamåendet har kommit tillbaka. Skumt att det dyker upp igen så pass sent. Hoppas det försvinner snart igen. Läckert att du känner av den lilla och dess rörelser redan.
Jag kan helt klart förstå att du retar dig på den här barnmorskan, speciellt när man börjat är det svårt att liksom börja på nytt med en sån person kan jag tycka. USch, hur jag låter. Som en person som inte ger människor en andra chans. Äh, du fattar vad jag menar. Det vore bättre om hon (och andra likasinnade) stod för saker och ting istället för att låtsas som att de har koll. Säg hellre då att tyvärr minna jag inte dig, istället för att smila upp sig och låtsas en massa.
Nog om detta.
I alla fall, ska bli kul följa med din graviditet och hur det fortlöper. Jag kan helt klart tänka mig det är kul dokumentera och spara såna minnen och anteckningar, kul för barnen en dag också att få läsa vad mamma skrev.... Hoppas nu det här nya illamåendet bara är här för ett superkort tag!
Vad kul att vi kommer att få "rapporter" om magen. Ja, visst glömmer man saker snabbt, men det hjälper verkligen bara att skriva ner sakerna. Önskar att jag fick skrivet lite mer den gången det begav sig också. Jag försökte verkligen, men då jag inte hade någon att skriva "till" den gången, så blev det inte så mycket. Var väl också lite nojuig, och vågade inte riktigt dela med mig, utifalla att saker inte riktigt gick som man tänkt sig. Dumt, men man blir förhoppningsvis klokare andra gången.
Och något som var superklogt, det var ju att du valde en dag som den knasiga barnmorskan inte jobbar. *hihi* Ett bra tips, som jag ska komma ihåg! ;-)
Åh, jag tycker att det är jättekul om du skulle skriva om din graviditet här på bloggen. Eftersom vi inte träffas så ofta nu för tiden :-( så är det ju så kul att få läsa om dig här. Internet är ju super på det viset!
Jag kände också fosterrörelser tidigt. Med båda barnen faktiskt! Med Tilda kände jag oftare, hon var helt vild i magen. Vi trodde ju att Elliot skulle bli en lugn kille eftersom han var så lugn i magen. Den teorin höll inte kan jag säga. Han hade bråttom ut och sen har det bara snurrat på :-)
Så i din "just nu-lista" att du försökt dig på Barnmorskorna på tv. Kanske inte en bra idé när man är gravid :-) Hade nog inte ens jag vågat när jag var gravid, trots mina superlätta förlossningar. Men nu, ogravid och allt, tycker jag att det är jättehäftigt att kolla på. Jag blir så rörd varje gång och lipar lite...Jag beundrar verkligen de som vågar vara barnmorskor (eller jobba inom vården överhuvudtaget). Förutom din barnmorska då, hon verkade ju inte ha alla alla hästar i hagen direkt... Du kanske skulle ta och kalla henne för ett annat namn än Mary så får hon känna hur det känns! Hoppas att du slipper henne!
Kram-Malin O
Jess - Visst speciellt nar det galler sjukvarden inom NHS sa har de ju sa manga 'patienter' (later helt fel har) men jag tycker nog anda att det ar lite kasst att inte kanna igen nagon du har varit hemma hos 3 ganger pe en vecka.. bara nagra dagar senare.
Vad underligt att du inte blivit tillskriven nagon BM. Vilken vecka ar du i? Jag kommer ihag att det var valdigt daligt med besok hos BM fram till vecka 25 da det borjade med typ var 3e vecka eller sa dar fram till slutet da det blev annu oftare.
Lisa - :-D ja det ar ju lika knasigt att hon sager sig komma ihag dig fast hon inte traffat dig innan! Jag har ocksa tankt tanken att borja skriva privat dagbok men jag tror helt enkelt inte jag skulle 'komma ihag' att anvanda den. Jag har borjat skriva manga ganger men sedan rinner det ut i sanden.
Katarina - Visst ar det underligt!? Jag menar Camilla ar faktisk ett namn man hor har ratt sa ofta. Jag vet inte vad hennes problem ar. Och konstigt nog sa ar det faktiskt ratt vanligt att jag blir kallad just Camelia.. Kram!
Sandrisen - Ja jag vet vad du menar! Jag brukar itne bry mig om att lasa alla andras kommentarer innan jag sjalv skriver en pa nagon annans blogg for da brukar jag inte kunna komma pa nagot att skriva :-)
Ja det blir nog sa att jag anvander den har bloggen till graviditeten!! Fa se om jag vagar mig pa att visa magbilder och sadant i inlagg som inte ar losenordsskyddade dock..
Nils ar mycket battre och tillbaka pa dagis igen. Skont! Vi hors i helgen om du inte ar inne och foder barn da :-)
Kram!!
Desiree - ja det ar lite underligt att illamaendet forsvann och nu plotsligen ar tillbak igen. Jag hoppas det ar tillfalligt.. usch! Det ar sa himla latt att man jamfor allt med forra graviditeten har jag markt.. och det ar ju inte alls sa att bada kommer bli likadana!
Anne - jag forstar helt vad du menar! Det handlar nog inte om att man inte ger folk en andra chans men har man traffat en manniska under 9 manader av graviditet, och sedan haft henne hemme pa besok efter forlossningen da hon gullat med din bebis och man sjalv suttit och lipat och varit hormonstinn sa tycker man ju att det kanns lite skumt nar de sedan inte kanner igen en en vecka senare...
Ja det ar absolut kul att lasa (i alla fall for mig!) om hur jag madde forra gangen, tankar och funderingar och sedan jamfora med den har gangen. Nar man ar mitt i det sa kanns allt sa sjalvklart men man glommer sa himla fort...
Lullun - Ja jag haller med om att det faktiskt kanns lite mer meningsfullt att skriva nar man liksom har nagon mer an bara sig sjalv att skriva till. Forutom barnet da som kanske kommer tycka att det ar roligt i framtiden!
Det dar med att jag bad att fa ga pa mandagar istallet for tisdagar var lite lustigt faktiskt. Mitt mote nu i veckan var faktiskt i just mandags sa dom om min besvikelse nar Mary oppnar dorren. Men tydligen var det bara just den har mandagen hon ar dar. Phew...
Malin - Ja jag tror att aven mamma och tex farmor (som far bloggen upplast av sin vaninna) tycker att det ar lite roligt att folja graviditeten har pa bloggen. For traffa mig kommer de ju bara gora 2 ganger tills det ar dags (hjalp!)
Nils var JATTE lugn i magen. Jag fick ofta buffa pa magen for att vacka honom och under alla tre ULen lag han och sov som en stock. Sa jag var helt overtygad om att varldens lugnaste bebis skulle komma ut. Och lugn var han i ca en vecka sedan slog koliken till och det blev aldrig detsamma igen ;-)
Nej barnmorskorna kommer jag nog knappast att titta pa igen. Jag madde sa illa av det att jag nastan kraktes (pa allvar) och grat gjorde jag ocksa men inte pga av bebisarna som jag nog skulle ha gjort i vanliga fall.. (hjalp.. igen).
Nämen usch för barnmorskan. Måtte du kunna byta!! Låter bitchig...Precis, en engelska ska väl FAN kunna uttala CAMILLA. Ni har ju en prinsessa som heter så och allt ;-))
Blä för sådana...
Tycker det ska bli kul att följa din graviditet här på bloggen!!
Annika - ja men visst ar det helt galet! Men jag skojar inte om jag sager att jag maste stava mitt namn for folk inom jobbet varje vecka och att folk trots allt kommer tillbaka och kallar mig allt under solen, men inte Camilla!
Millan,
nej vi vården vi får här går via våra sjukförsäkringar. Man har alltid en sk copay som man betalar vid varje besök normalt, men vid just "mödravården" så visade det sig att man bara behövde betala den första gången. Alla andra besök kostar därmed ingenting alls! :-) Jättebra!!!
Min copay är 30 dollar vilket är ganska högt. Många har en copay på 5-10 dollar. Men som sagt det är så olika för olika typer av försäkringar. Men jag är himla glad att det visade sig att man inte behöver betala den vid varje besök. Kan ju bli lite mycket särskilt i slutet av graviditeten när man måste gå på koll ofta.
Hittills är jag nöjd med den vård man fått här. Men det är svårt att jämföra med Sverige eftersom jag ju inte varit gravid där.
Skicka en kommentar